Direktlänk till inlägg 21 september 2020
Inte livet men förhållandet.
Det får räcka nu, jag mår inte bra av att sitta o vänta på att man ska ge mig en chans.
Då är det bättre att vara singel och bara rå om mig o barnen.
Det gör ont, det sticker jag inte under stolen men någonting måste ske, och detta skedde.
Man kan inte trampa på mig mer.
Han har till siste nov o hitta annat boende.
För jag vill inte ha med honom till 4an.
Jag har inte sett mina barn på 3 veckor snart. Har bäst kontakt med pågarna, men dottern är helt förbytt igen. Pojkarna börjar bli de med. De vågar inte prata med min sambo, för av rädsla för sin egna pappa. Min 3 åring sa häromdagen "pappa ...
Ja sånt är dessvärre en del av mitt liv. Det som inte tar livet av en gör en starkare. Jag ska kämpa för att få hem mina barn. Det är barnen jag ska se till att de kommer hem. Fajtas inte med en tiger.... Man kan skadas svårt... Man kan...
Efter allt man gått igenom under flera års tid, nedvärderandeord, psykisk misshandel och ständiga hot. Och droppen över i:et våldtäkten och de fortsatta trakasserierna. Så börjar jag sakta och säkert känna igen mig själv. DET KOMMER TA TID Men ja...
Att skriva får mig att må bättre, även om jag vet att ingen läser det jag skriver. Men det är skönt o få ut det ur systemet. Jag har mycket att jobba med mig själv, jag ska bli stark igen. Ingen ska få skada mig någonsin mer. Det som varit är...
Att komma över att man faktiskt blivit våldtagen och inte fått upprättelse..... Det får ta tid.... men jag ska gå starkare ur detta... ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 | 9 | 10 | 11 |
12 |
13 | |||
14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 |
27 | |||
28 |
29 |
30 |
|||||||
|